Monday, October 23, 2006

Crazy






























Bangkok by night...

255 metres above ground situates the Sky bar. A plattform bar that stretches out in thin air over the streets of Bangkok. Can you imagine what it feels like to be standing out in the open with nothing but air above and underneath you drinking Mojitos and Margaritas. It was absolutely a moment that will stay with you the rest of your life.















































































































Grand Palace...

This is me, exhausted from walking around in longsleeve shirt and trousers at the surroundings of Grand Palace. The first thing i did when exiting the area was to strip of the hot clothes and relax on the pavewalk to catch my breath. It was an amazing day. We saw among other things a miniature Angkhor Wat, that one of the old kings had let built on the grounds. the temple is actually both buddhist and a hindu temple. Angkhor Wat lies today in Cambodia but long ago the lands around the temple was Thai. The old king wanted in the beginnign the original temple Angkhor Wat to be moved piece by piece to be rebuilt on Thai ground but in the end he understood that there would be to much heavy work and that it would cost to much money to do so. Instead he made this miniature.
















Green Mango...

Soi Green Mango by night... This is the number one partystreet in Chaweng beach, Koh Samui. All the bars and clubs are crowded, so crowded with people that we went out on the street between the clubs and danced. Imagine being there, where the smiles are everywhere. Strangers dancing with eachother. Cheers, salud, chok dee, skål ta mig fan, chin chin, salute...!!! All kinds of people, all kinds of nationalities and all kinds of music totally mixed on this small strand of Soi Green Mango. Most days the clubs finish at 3 am and the party people moves on to Solo club (Club S) where the party continues to 6 am.

...I remember when,
remember when I lost my mind..
...There was something so pleasant
about that place....
...Even your emotions had an echo
and so much space...

does that make me crazy
... possibly....
















Stupid drunk Falang...

Sad thing this. One night when Paul ´d just come back from Ninja Restaurant with food. The power went out all over Chaweng. I had a small candle litted, but it was pitch dark and absolutely silent. We´d gotten use to power-outs on Koh Samui by this time. But this one was different. I senced it. It was to quiet. It had to be burning somewhere. It stayed this way for more than an hour before the aircondition and lights went back on.
The next morning Paul came back from the minimarket, telling me this story.
" A drunk tourist had gone on his motorcycle. Then he had lost control of it, bumped into the pavement, crashed into one of the small shops along Beachroad were unfortunately tnks of gas were stored. (like in many Thais homes) The gas caught fire and exploaded and spread on the other shops." A whole block with about 10 shops and 10 homes burned up that night. Peoples whole life savings were gone, peope were left with nothing but the clothes they were wearing. We saw people crying and screaming of heartache and misery. Luckily noone died, luckily....
All because a stupid falang wouldn´t pay a Songthaew (Pickup-taxi) about 60 baht to take him home.
















Pattaya Bay....

View of Pattaya by night. A good friend of mine and her boyfriend took us here to see the astonishing sight of Pattaya. Believe me it was more impressive than the foto will tell. My third time in Pattaya and I´ve never been up to the viewpoint before. *Shame on you girl... *
















My very best male Thai friend, his name is Thai nad the picture doesn´t do hom any good... He is actually one of few good looking thai males.... And his sense of humour is ... well cannot tell.. he is funny folks...





















My friends Na and Pit..





















My friend Nee...
















Last night in Pattaya...

The very sad last night in Pattaya. All of us just wanted to cry. God it´s almost a year away until we´ll meet again. These people, our friends are so nice and firendly and have been since day one of our first trip. Of course this is a country were money talks. But since we´ve been to this place so many we´ve noticed the difference between money friend and real friend.... And theese people here are the real stuff....

Monday, September 11, 2006

Back home















One of the beaches at Koh Samui.


Hellhole...

That´s what I call it.
Coming back from a months holiday in paradise. Back to a freezing and nagging Sweden. Turning ill with a cold (might be alemonia)... this is hell on earth.

Of course it´s nice to see your loved ones again but a month in paradise is to short. Times runs by in a jetplane. Feels like it was only yesterday we left for Thailand.

This holiday has been the best so far although it felt shorter than normal. We´ve met so many nice people, seen so many beatiful places and been through amazing moments.

I´m longing back. To Koh Samui, our friends there and in Pattaya. I miss Thai massage that leaves your skin bruised. I miss Thai food that burns your throat. I miss the busy sounds and the smell. What I miss most right now is the heat and humidity.















Nong Nooch Tropical Garden, Pattaya.















Picture from a late afterparty at Club Solo, Chaweng, Koh Samui.
Also the first night out with Sammy (second from the left)
who became a dear friend of ours.
















The "desserted" Maenem Beach, Koh Samui.















Koh Tao.















Koh Nangyan.

Wednesday, August 09, 2006

Drankt av havet- Nam Thali koodt maak maak

Jo igar var vi ivag pa en snorkeltur. Efter Paul som vanligt overtalat mig till att gora dumdristiga saker sa har vi da bokat in en tur med speed-boat ut till Koh Tao och Koh Nangyuan for att snorkla, sola och bada.

Jag hade papekat for honom hur korkat det var att aka speedboat i en och en halv timme pa oppet hav. For vi vet inte hur vadret ar. Och hur var det da? Hmmmmm....

Kl. 07.30 hamtar taxin oss for fard ut till piren. Dar bjuds vi pa latt frukost bestaende av kaffe, the och rostat brod. Sen gar vi pa den har tremotoriga speedboaten. Det forsta reseledaren gor ar att erbjuda sjosjuketabletter. Sjalvklart tar jag en och tvingar i Paul en ocksa, vilket han senare ar ganska tacksam for. Pa vagen ska vi stanna och slappa av folk pa Koh Pa Ngan Och farden dit var ju en ganska trevlig berg och dalbana med en meter vagor. Fran Koh Pa Ngan till Koh tao ar det dock tva meter hoga vagor och det var inte sa roligt langre. Arslet ommade, ryggkotorna blev helt ihoptryckta (5 cm kortare idag) och fingrarna hade ingen greppformaga kvar till slut. Ska ju tillaggas att vi satt langst fram i baten eftersom det var fullt bak. hmmmmmmm......

Det var faktiskthelt underbart att snorkla pa Koh Tao. Det ar forsta gangen for mig och Paul och den fantastiska synen under vattnet blev till nyfikenhet, som blev till huvudet under vattnet och sedan kallsup pa saltvatten. Jag larde mig efter forsta kallsupen och Paul inte forran tredje, hahahaaaaa...



Sedan for vi vidare till Koh Nangyuan, eller Twin Islands, En korallo 0 min utanfor Koh Tao. Det var sa helt underbart klart vatten men det var lite jobbigt med alla vassa koraller som lag pa stranden. Det ar egentligen tva oar som ar forbundna med en strandremsa. Nar fiskarna borjade nafs i mina fotter fick jag nog och gick upp.

Strax efter detta borjar det blasa upp och ett latt duggregn kanns i luften sa paul och Jag gar tillbaka till baten. Sen kommer hallregnet och jag borjar oroa mig for resan tillbaka. Spanar ut over havet och det stillar inte min oro direkt, det var i uppror. Reseledaren Delar ut flytvastar till allihopa, "For your safety!!!" och han hade inte behovt be mig om det hade de inte haft flytvast i baten sa hade jag inte heller akt med den tillbaka. Sedan delade han ut sjosjukepiller, nagon ville inte ha men jag sa till dem att de gjorde nog bast i att ta anda.

Resan tillbaka var en javla mardrom. 3-5 meter vagor i en liten javla speedboat. Havet som bara skoljer in over oss. Jag ar otroligt tacksam over att vi inte kantrade och jag maste saga att "kaptenen" var en javligt duktigt forare, men det var nara manga ganger. Nar vi val var tillbaka pa Koh Samui sa var vi genomblota, iskalla och skrackslagna, men tror ni det var over da? Nej! Jag var andra personen av baten sen slet den sig fran ankaret. Vagor som slar in over stranden, thailandare och turister som ska hjalpa till att stotta upp baten som haller pa att kantra rakt in en redan fortojd bat. En turist holl pa att klammas mellan de tva batarna, en thailandare fastnar med foten eunder baten och skar upp foten.

Sedan far de nagorlunda kontroll pa baten och ungefar halften inklusive Paul hinner komma av innan den sliter sig igen. men da ar de fler som hjalper till att dra. Och javlar var de tar i och till slut lyckas de antligen fortoja baten ordentligt.

Idag har jag sa ont i kroppen att jag knappt kan ga. En thaimassage gjorde det lite battre men det gor fruktansvart ont i ryggen och roven. och Paul har fatt hora " Vad var det jag sa hela dagen!" Redan nar vi bokade den har turen sa jag att det ar battre med en stor katamaran, men nej han skulle propsat aka speedboat. Jag som har lite erfarenhet (lite men battre an inget) av "sjon" vet att forutsattningar kan andras pa nolltid, och da vill man inte sitta i en liten bat.

Men vi lever trots att havet var valdigt argt. " Nam Thali koodt maak maak

Thursday, August 03, 2006

Gron Pinne, Eller???!

12 Timmar.... Det ar vad det tog mig att ga utanfor dorren idag...

Varfor? Jo jag skulle ga ut for att ta en ciggarett imorse. Drog undan draperierna som vanligt kollade hur vadret var och slet upp dorren. La marke till att det lag nagot precis utanfor dorren och kollade in det. Sag inte riktigt vad det var forran det rorde pa sig. En ORM!!!!! en gron javla ormjavel, precis utanfor varan dorr. Den tittade pa mig och jag forsokte fa igen dorren sa fort som mojligt. Horde mig sjalv utbrista ett ahaaahAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHH!, och Paul undrade var det var. Jag pekade bara och sa: "orm" Va? sa Paul. "ORM", skrek jag. Han gick fram och tittade, "Ah, javlar" Han stod kvar och tittade tills den ringlade ivag.
Jag pratade inte pa ett bra tag. Det tog timmar tills jag yttrade ett ord. Det enda jag tankte pa var att aka hem. Bort fran Thailand, bort fran allt vad ormar heter.
Jag som ar sa javla radd for ormar var ju bara tvungen att fa uppleva detta, eller hur?! Paul kan ju se sig om i himlen efter sina Elephant trekking in the jungle. No fucking way Im doin that.
Efter vi har fragat hotellpersonalen och andra thailandare om denna orm sa sager de att den ar helt ofarlig. Det ar bara en tradorm, men likt forbannat sa skrammer den skiten ur mig (ursakta sprakvalet. Den ar inte giftig men den kan bitas om man tar i den. Jag kommer dock fortsatta att vasnas och stampa hardare i marken an hos morfar i Grissle. Och jag kommer definitvt fortsatta att roka i badrummet hadanefter och inte vistas ute pa altanen alls.
Nu har jag varit ute och druckit en javla massa Vodka Redbull och hoppas att kunna sova gott utan mardrommar, om ormar.

Ha det bra dar hemma. Och Pappa!? , Fy fan vad jag saknade dig idag.

Tuesday, August 01, 2006

Koh Samui

Framme pa Koh samui efter en lang resa. Kanske inte det basta vadret men "who cares". Har haft en slang av bakfylla idag. (Konstigt nar man festar till kl. 6 pa morgonen och sen ska ta sig ner till stranden kl 1. Maste saga att det ar alldeles for mycket turister har nufortiden och det ar inte riktigt det lugna Koh Samui som vi upplevde sist. Tsunamin har forflyttat turism Shoppingen hit och det borjar likna Bangkok med allt fler som skriker " Madame you come in look, i have good price for you. Tomorrow expensive".
Usch vad vi har shoppat. Paul fick bara en stor sack har igar kvall. Sag ut som jultomten. Hahaha...........

Nej nu maste jag sluta. Vattenbristen gor mig snurrig och Paul sitter otaligt och stirrar pa mig.

Sawasdee kaa, pud khun mai kaa!!!

Koh Samui

Framme pa Koh samui efter en lang resa. Kanske inte det basta vadret men "who cares". Har haft en slang av bakfylla idag. (Konstigt nar man festar till kl. 6 pa morgonen och sen ska ta sig ner till stranden kl 1. Maste saga att det ar alldeles for mycket turister har nufortiden och det ar inte riktigt det lugna Koh Samui som vi upplevde sist. Tsunamin har forflyttat turism Shoppingen hit och det borjar likna Bangkok med allt fler som skriker " Madame you come in look, i have good price for you. Tomorrow expensive".
Usch vad vi har shoppat. Paul fick bara en stor sack har igar kvall. Sag ut som jultomten. Hahaha...........

Nej nu maste jag sluta. Vattenbristen gor mig snurrig och Paul sitter otaligt och stirrar pa mig.

Sawasdee kaa, pud khun mai kaa!!!

Friday, July 28, 2006

Avresa

Allt är packat. Nu ska jag bara döda immarna som är kvar till vi ska bege oss till Kastrup och Thailand.....

Ingen direkt resfeber ännu.

Friday, July 21, 2006

Om en vecka...

En vecka kvar till avresa..